Maaseutupolitiikan blogi

Blogissa maaseutupolitiikan asiantuntijat kirjoittavat ajankohtaisista maaseutupoliittisista aiheista ja tuovat esiin maaseudun näkökulmaa yhteiskunnallisessa keskustelussa pinnalla oleviin asioihin. Blogiin otetaan vastaan aiheeseen sopivia vieraskynäkirjoituksia. Jos haluat tarjota kirjoitusta, ota yhteyttä teemaverkostojen erityisasiantuntijoihin tai Antonia Husbergiin, antonia.husberg(a)mmm.fi.
3.7.2017 8.29

Platsbaserad regionutvecklingsreform i Västerbotten

Ann-Sofi Backgren

Det är bra och intressant med utbyten.  De sista dagarna i juni hade Österbotten besök från Västerbotten. Värd för besöket var Österbottens förbund och deltagarna representerade Region Västerbotten. Att förvaltningsreformerna på båda sidorna om Kvarken fanns på agendan var kanske väntat. Reformerna är omfattande och det är skäl för landsbygdsinvånarna att följa med och ta del i genomförandet av processerna.

Platsbaserad regionutvecklingsreform i Västerbotten

Det är bra och intressant med utbyten.  De sista dagarna i juni hade Österbotten besök från Västerbotten. Värd för besöket var Österbottens förbund och deltagarna representerade Region Västerbotten. Att förvaltningsreformerna på båda sidorna om Kvarken fanns på agendan var kanske väntat. Reformerna är omfattande och det är skäl för landsbygdsinvånarna att följa med och ta del i genomförandet av processerna.

Ur en finländsk synvinkel är det intressant att såväl bli uppdaterad om pågående förvaltningsreformer i Sverige som diskutera reformerna ur ett gränsregionalt perspektiv. Kvarkensamarbetet har nämligen långa anor. Det som ses som naturligt för oss i Österbotten kanske ter sig främmande ur ett Helsingforsperspektiv. Kvarkensamarbetet öppnar också upp för nya spännande samarbetsmöjligheter. Till exempel finns det ett universitetssjukhus bara 80 km från Vasa, dock med en nationalgräns däremellan.

Stornorrland blir region Västerbotten

I Sverige hade man stora planer på att bilda ett Stornorrland från och med 1.1.2019.  Tanken var att en ny regionbildning skulle ske av läns- och landstingsindelningen för Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrland. Stort motstånd ledde till att reformen lades på is i slutet av år 2016. Nu berättade representanterna från region Västerbotten att de går vidare med en mer platsbaserad regional reform. I Sverige har Region Västerbotten det formella ansvaret för regionutvecklingen i länet medan Landstinget sköter hälso- och sjukvården. Därtill finns även länsstyrelserna kvar med vissa utvecklingsuppdrag. 

Målet är att bilda ett nytt ”region Västerbotten” med bredare axlar från och med 1.1.2019 där nuvarande region Västerbotten skulle ingå men även landstinget med hälso- och sjukvården samt vissa uppgifter från dagens länsstyrelser skulle överföras till det nya ombildade region Västerbotten. Från länsstyrelserna skulle man till exempel flytta investeringsstöd till företag och stöd till glesbygdsbutiker men även EU-strukturfondsstöden. Den nya regionen Västerbotten skulle bli en politiskt styrd organisation i likhet med den planerade landskapsreformen i Finland. Dock skulle socialvården inte överföras, som fortfarande är en kommunal verksamhet, ej heller landsbygdsprogrammet och LEADER-stöd som lämnas kvar på länsstyrelserna. I övrigt skulle  länsstyrelsernas roll efter reformen mera vara en tillsynsmyndighet för miljö och byggområdet.

Efter semestrarna börjar en intensiv höst i Västerbotten. Tanken är att redan i september ska landstingsfullmäktige lämna in en ansökan till regeringen med önskan om en platsbaserad regionbildning från och med 1.1.2019.

Bra att jämföra modeller

I Finland lär också landskapsreformen gå in i en ny fas i höst. I ett gränsregionalt perspektiv börjar de regionala förvaltningsstrukturerna på båda sidorna om Kvarken allt mer likna varandra. Min personliga kommentar ur ett landsbygdsutvecklingsperspektiv är att det goda i den svenska modellen är att socialvården lämnas kvar på den kommunala nivån. På minussidan lägger jag splittringen av EU-medel. Då alla EU-strukturfondsmedel samt även gränsregionala medel (via Botnica-Atlantica-program) kommer att finns i den nya regionala utvecklingsorganisationen, skulle landsbygdsutvecklingsmedel via EU:s Landsbygdsprogram och LEADER bli kvar hos länsstyrelserna. Detta ter sig i mina ögon ologiskt och man förlorar den goda synergin och helhetsöverblicken mellan olika typer av EU-medel, fonder och program.

Men, var alla tänkta reformer sist och slutligen landar återstår att se. Mycket vatten skall ännu rinna under broarna såväl i vårt västra grannland som hos oss innan reformerna är genomförda. Viktigt är att komma ihåg att vi kan påverka slutresultatet under den pågående processen.

 

Skribenten Ann-Sofi Backgren, är specialsakkunnig för det finlandssvenska landsbygdsnätverket IDNET-Svenskfinland som brobyggare och pilotområde.


Palaa otsikoihin | 0 Kommenttia | Kommentoi




Poutapilvi web design - P4 - julkaisujärjestelmä